Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus på hyresmarknaden. Det som åskådliggörs under arbetets gång är vad som styr dagens hyresgäster när det kommer till att välja boendeform. Detta är sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri från hyresrätt till bostadsrätt, som råder i dagsläget. Vi ämnar ta reda på vilken boendeform man föredrar som hyresgäst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förväntningar man har på respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

All inkomst från uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger också, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag på hyresinkomsten på vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag är tänkt att påverka och hur det har påverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se på hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, då inkomst från uthyrning av privatbostad gick från att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dåvarande schablonavdraget på 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gått tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag på 18000 kronor.

Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare.Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år.Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv.Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig.

Är det mest fördelaktigt att hyra eller äga sin bostad? Vi har jämfört två europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. Frågan är vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat på är inkomst, bristen på hyresrätter, ränteförändringar, lånevillkor gällande amorteringar, ombildningar till bostadsrättsföreningar, marknadshyror och den högt värderade bostadsmarknaden. Genom enkätundersökningar och intervjuer i de båda städerna har vi kommit fram till ett flertal skillnader på de båda bostadsmarknaderna.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

SammanfattningSyftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Vi ville med vår undersökning få en förståelse för varför ett företag väljer att hyra in konsulter, samt hur företaget betraktar sina konsulter jämfört med sina tillsvidareanställda avseende policys, strategier och utbildningar. Vi vill även titta på hur konsulten ser på sin situation jämfört med en tillsvidareanställd. Resultatet visade att det företag vi undersökt hyr in personal för att möta tillfälliga arbetsanhopningar samt för att få in expertkompetens i företaget..

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.